Tre år senare fick den nya översten 17 östgötagårdar som förläning. De flesta låg i Aska, Dals eller Bobergs härad. Tre av gårdarna i Vräknebro by samt granngårdarna Kråksten och Torpa slog han samman till ett säte, som fick namnet Charlottenborg till ära för hustrun, den tyskfödda riksgrevinnan Charlotte av Hohenlohe. Det lilla slottet med metertjocka väggar hade tre våningar (varav en senare rivits bort).

De flesta av greveparets åtta barn föddes på Charlottenborg. Hälften dog unga. Adam, som blev den mest kände, föddes dock 1659 i det svenska lägret utanför Köpenhamn, som då belägrades av svenskarna.

Charlottenborgs ägare, general Adam Lewenheupt dog år 1719 i fångenskap efter ryska kriget. Hemma på Charlottenborg härskade grevinnan Lewenhaupt. Hon hade hjälpt en f d fältpräst, som rymt hem från Polen, att bli kyrkoherde i Vinnerstad 1711. (Motala hörde under Vinnerstad nu och hade endast en komminister till präst).

En gång blev det tvist mellan Charlottenborg och Hårstorp om fisket i Strömmen. Grevinnan bjöd Hårstorps arrendator, general von Dellvig på Bergsätter till sig en lördag för att tvisten skulle bli uppklarad. Mörkret hann falla, och generalen ombads stanna över natten, På söndagen övertalades han att besöka kyrkan i Vinnerstad (vilket aldrig hände annars ty han tyckte mycket illa om kyrkoherden, som han kände till från Polen, och han hade ju själv sin bänkplats i Motala kyrka) Generalen råkade somna under predikan. Då gick prästen ned från predikstolen, knuffade till honom och gav honom hårda tillsägelser. (Vanligt folk väcktes av "kyrkstöten").

Greveparet hade ingen son som kunde ärva Charlottenborg utan endast tre döttrar. Det blev mågen Carl Gustav Boije som till slut löste ut de övriga arvingarna. Han var officer och ivrig anhängare av krigsförklaringen mot Ryssland 1741. Men senare blev han de fredliga näringarnas man.

Sin ärvda gård Ryd gjorde han till en mönstergård för fårskötsel. Av riksdagen fick han ett högt författararvode för en skrift därom. Troligen fanns det gott om får även på Charlottenberg under hans ägaretid där,

Ett annat försök till "nyttiga näringar" utföll sämre. Han inrättade fiskodling på Charlottenborg i stora bassänger på vinden. De läckte och förstörde översta våningen. Detta var troligen orsaken till att denna våning revs bort vid den stora reparationen 1799 - 1803, då slottet fick sitt nuvarande utseende.

Efter Boijes död såldes Charlottenberg till främmande köpare. Dit hörde då ännu gårdar i Jolstad, Glaskulla, Ask och Hamra. Det bytte ägare flera gånger under 1800- och l900-talen men gick sällan i arv. Efter 1834 fanns inga underlydande gårdar kvar. Motala verkstads skapare och förste tekniske chef, Daniel Fraser köpte det inför sin avgång och bodde där de sista åren av sitt liv. Motala stad inköpte egendomen år 1959 Nu är marken till stor del använd för bostadsbebyggelse och industriändamål.